Skandinaviska yrkesutbildningar

För att få en bättre förståelse för hur yrkesutbildningar och praktikförlopp fungerar i de olika skandinaviska länderna, redovisar vi här hur utbildningsystemen ser ut i respektive land.

  • Det norska Yrkesfaglige utdanningsprogram riktar sig till både ungdomar och vuxna. Den överordnade strukturen ser ut å följande sätt:

    Första året (Vg1)

    • Grundläggande utbildning: Eleverna börjar med ett allmänt yrkesfagligt program som ger en bred introduktion till yrkesområdet. Det finns olika program att välja mellan, som exempelvis bygg- och anläggningsteknik, hälsa och uppväxt, eller service och samferdsel.

    • Teoretiska och praktiska ämnen: Utbildningen består av både teoretiska och praktiska ämnen som är relaterade till det valda yrkesområdet.

    Andra året (Vg2)

    • Specialisering: Under det andra året väljer eleverna en mer specialiserad inriktning inom sitt valda yrkesfaglige program. Detta innebär att de får mer djupgående undervisning inom ett specifikt yrke.

    • Förberedelse för lärlingstid: Eleverna förbereds för att gå ut i arbetslivet, och de får mer praktisk erfarenhet i skolans verkstäder eller genom projektarbeten.

    3. Lärlingstid (Vg3 och Vg4)

    • Två år i arbetslivet: Efter det andra året i skolan (Vg2) går eleverna ut som lärlingar i två år (Vg3 och Vg4) på en arbetsplats. Under denna period arbetar de praktiskt under handledning av en erfaren yrkesperson och fortsätter att lära sig genom praktiskt arbete.

    • Lärlingslön: Lärlingar får en viss lön under denna period, som ökar stegvis.

  • Utbildningen är 4–4,5 år totalt. Vanligtvis med 2 år i videregående skole och 2 år hos en godkänd arbetsgivare (”2+2 modellen”). De flesta inriktningar inom elektriker och datateknologi kräver 2,5 år i praktik.

  • Yrkesutbildningen avslutas med fag- og svenneprøven. Ett godkänt prov ger ett fag- eller svennebrev som är ett krav för att kunna arbeta inom många yrken i Norge.

Danmark

Norge

  • I Sverige finns det tre typer av yrkesutbildningar.

    • Den första är riktad mot elever som ska påbörja gymnasiet och vill gå ett yrkesprogram på gymnasienivå, detta ska påbörjas innan elever fyller 20 år.

    • Den andra riktar sig mot elever över 20 år, utan gymnasiebetyg. Denna yrkesutbildning har många typer av namn och kallas bland annat yrkesvux, yrkesutbildning på komvux eller gymnasial yrkesutbildning.

    • Den tredje är yrkeshögskola (YH) som är riktad mot elever som har gymnasiebetyg alltså en eftergymnasial utbildning.

  • Yrkesprogram för gymnasieelever genomförs under 3 år med undantag för gymnasieingenjör som genomförs under 4 år.

    Det finns två olika vägar att läsa utbildningen, vilket påverkar mängden praktik eleven har.

    • Elever som läser skolförlagd yrkesutbildning genomför minst 15 veckors praktik (APL), som förläggs växelvis med den skolförlagda utbildningen.

    • Elever som läser gymnasial lärling genomför minst 50 % av utbildningen som praktik (APL). Här är det vanligt att eleverna under utbildningstiden tillbringar 1–2 dagar i veckan på skolan och resten av tiden på sin arbetsplats.

    Inom yrkesvux är de flesta utbildningar cirka 1 år långa. Tiden i utbildningen beror på den studerandes studietakt. Minst 15% av utbildningen ska vara praktik.

    På yrkeshögskolan är de flesta program 1–2 år långa och innehåller praktik, LIA (Lärande i arbete). YH-utbildningar innehåller vanligtvis 2–3 LIA-perioder. Periodernas längd varierar, men pågår alltid i flera veckor, en fjärdedel av utbildningen består av LIA.

    • Yrkesprogram för gymnasielever resulterar i en gymnasieexamen. Varje program har även beslutade yrkesutgångar, vilket är yrkeskompetens som eleven får genom att läsa en viss kombination av kurser inom programfördjupningen. Yrkesutgångarna tas fram i samråd med branschrepresentanter. Yrkesspecifika certifikat och gesällbrev tas fram och administreras av branscherna, utanför skolans ansvar och utan påverkan från utbildningsystemet.

      Från och med hösten 2023 kommer ett yrkesprogram att ge högskoleberörighet vilket betyder att du kan studera vidare på universitet, högskola och yrkeshögskola. Du kan även välja bort de kurser som ger högskolebehörighet om du hellre känner att du vill jobba direkt efter gymnasiet. 

    • Yrkesvux ger en gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

    • På yrkeshögskolan erhåller man en yrkeshögskoleexamen efter genomförd utbildning, vilket innefattar minst 200 yrkeshögskolepoäng (1 års heltidsstudier). 

Sverige

  • I Danmark finns tre typer av yrkesutbildning

    • EUD: För unga upp till 25 år.

    • EUX: Inkluderar gymnasial examen för unga upp till 25 år.

    • EUV: Särskilt anpassat för vuxna över 25 år.

    Samtliga typer av yrkesutbildning anpassas till elevens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet

  • I Danmark är yrkesutbildningarna generellt 4 år totalt, men de kan variera från 2 år till 5,5 år.

    Utbildningen delas upp i två delar. Först genomförs ett grundförlopp på skolan. Under grundförloppet genomförs ingen formell praktik, men eleverna kan genomföra praktik med hjälp av Erasmus+, typiskt under 2–4 veckor.

    Därefter genomförs ett huvudförlopp som varvar skolförlopp och praktikförlopp med tonvikt på praktik. Antalet skolförlopp och längden på dessa bestäms av uddannelsesudvalgene och varierar mellan utbildningsinriktningar (en elektriker har t.ex. 40–45 skolveckor medan en kock har 27 skolveckor). Praktikförloppen däremellan varar vanligtvis mellan 5 och 10 månader.

    Utbildningens totala längd beror på utbildningsform och utbildningsinriktning:

    • EUD: 0,5–1 år + 3–4 år

    • EUX: 0,5–1 år + 3 år

    • EUV: 0–0,5 år + 2–3 år

  • Yrkesutbildningen avslutas med en fagprøve, afsluttende prøve eller svendeprøve som typiskt genomförs under den sista skolperioden av huvudförloppet. Provet utarbetas i samarbete mellan skolorna och utbildningarnas faglige udvalg.

Om ni vill veta mer om yrkesutbildningarna och dess uppbyggnad i de olika skandinaviska länderna, kan ni läsa rapporten skriven av Oxford Research på uppdrag av Nordfokus:
Förutsättningar för gränsöverskridande yrkespraktik.

Överlag finns det inga direkta begränsningar med gränsöverskridande yrkespraktik i Norden, men det finns olika utmaningar beroende på vilket yrkesprogram eleven går samt längden på yrkesprogrammet. Det kan exemeplvis finnas hinder när det kommer till tillgodoräknande för vissa utbildningar. Även längden på praktikperioden kan vara avgörande. Det finns exempelvis en större flexibilitet att ta emot praktikanter en kortare period i servicebranschen, så som inom hotell och restaurang. För hantverksyrken såsom el- och energiprogrammet önskar arbetsgivare ofta en längre praktikperiod. Nedan har vi listat några branscher och arbetsgivarnas generella önskan för längd på praktikperiod, för att ge en bättre överblick.

Olika yrken - olika förutsättningar

  • Branscher som generellt är positiva till kortare praktik, på ca. 3-4 veckor

    • Hotellpersonal (städare, receptionist, kock & servitör)

    • Vaktmästare

    • Förskoleassistent

    • Lager och logistik

    • Försäljning och service (butik & telemarketing)

    • Hälso- och sjukvårdspersonal

    • Murare (om du inte är i början av din utbildning)

    • Natur och jordbruk

  • Branscher som generellt kräver en praktiklängd på minst 2-3 månader och längre.  

    • Kontor och administration

    • Snickare

    • Elektriker

    • Processoperatör

    • Bilmekaniker, bilrestauratör & bilmålare

    • Media och kommunikation

    • Frisör och hudvård

arrow_back Tillbaka till Arbeta med utlandspraktik