Flytta till Sverige

I Sverige har du rätt till ett skriftligt anställningsavtal. Avtalet ska innehålla följande punkter:

• Namn och organisationsnummer på arbetsgivare

• Yrkesbenämning

• Arbetsuppgifter

• Längd på anställning (datum på start och slut)

• Information om tjänsten är heltid, deltid eller behov

• Lön

• Ditt fullständiga namn och personnummer

I Sverige finns ingen lagstiftat minimilön som i andra länder, utan bestäms i ett kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det är alltså fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om löner. Arbetsgivare bestämmer själva om de vill ingå i kollektivavtal och 90% av alla arbetande i Sverige omfattas idag av ett kollektivavtal. Vill du läsa mer om fackföreningar finns det information här: Fackförbund i Sverige | Nordiskt samarbete (norden.org)

Värt att notera är att om du har arbetslivserfarenhet ska den individuella lönesättningen ta över. Då förhandlar du själv som arbetssökande med din framtida arbetsgivare om en rimlig lön.

I Sverige har alla anställda rätt till 25 dagars semester under ett år. Beroende på ditt anställningsavtal eller kollektivavtal kan du ha fler semesterdagar.

En svensk a-kassa fungerar på liknande sätt som i Danmark, men däremot så skiljer sig den svenska arbetslöshetsersättningssystemet på flera sätt i jämförelse med den danska.

Svensk a-kassa

En arbetslöshetsförsäkring, som vanligtvis kallas för a-kassa, kan ge ekonomiskt stöd om man blir avskedad eller om man av andra skäl blir arbetslös. Det är de 28 svenska a-kassorna som således hanterar utbetalningen av arbetslöshetsersättning.

Man betalar en månatlig avgift till vald a-kassa. Kostnaden varierar och brukar oftast ligga mellan 90 SEK/månaden – 125 SEK/månaden (2020), vilket är betydligt billigare än de danska medlemsavgifterna. Till skillnad från Danmark kan de dock inte dras från skatten. A-kassorna finansieras delvis av medlemsavgifter men också genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag.

Tidigare var a-kassan en del av de olika fackföreningarna, men idag är endast ett fåtal a-kassor kopplade till en fackförening, även om alla a-kassor är förknippade med ett särskilt yrke eller bransch. Trots detta kräver ett medlemskap i en a-kassa inte ett fackligt medlemskap och vice versa.

Kom ihåg! Som gränspendlare måste du komma ihåg att kontakta en EU-samordnare när du vill bli medlem i en arbetslöshetsförsäkring i Sverige eller Danmark.

Är du berättigad till arbetslöshetsförsäkring?

För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning måste du uppfylla följande villkor:

Du måste ha arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i månaden i 12 månader före arbetslöshet, eller så måste du ha arbetat minst 480 timmar inom en sammanhängande 6-månaders period – åtminstone 50 timmar varje månad.

För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning måste du även anmäla dig till Arbetsförmedlingen din första dag som arbetslös. Det är också ett krav att du aktivt söker arbete och har möjlighet att ta det arbete du erbjuds.

Förmånsbidrag i Sverige

Den svenska regeringen fastställer storleken på arbetslöshetsersättningen. En a-kassa har därför ingen inverkan på hur mycket du kan få i ersättning. Det är möjligt att säkra en högre arbetslöshetsersättning genom en så kallad inkomstförsäkring.

Ersättningen beräknas utifrån den arbetslösas tidigare inkomst och utgör 80% av lönen under de första 100 dagarna, dock högst 910 SEK/dag. Efter 100 dagar har du rätt till 80% av din lön dock högst 760 SEK/dag. Efter 200 dagar minskas ersättningen till 70% av föregående inkomst. Du kan maximalt få ersättning i 300 dagar (dock 450 dagar om du har barn under 18 år) (2020) utan möjlighet till förlängning. Dessutom är arbetslöshetsförsäkringen beskattningsbar och du tjänar fortfarande in pensionspengar även om du är arbetslös och har arbetslöshetsersättning.

I Sverige är vissa yrkestitlar skyddade, vilket innebär att du som man som nyinflyttad i landet måste ha en svensk legitimation (auktorisation) för att kunna arbeta med en skyddad verksamhetstitel i Sverige.

Hur ansöker man om rätt att utöva yrket?

Det är den myndighet som är ansluten till det enskilda yrket som anger regler, krav på dokumentation och som godkänner din förmåga att bedriva ditt yrke i Sverige. För att kunna få din förmåga att utföra ett titelskyddat yrke godkänt måste du kunna dokumentera att du följer dessa regler. Detta görs genom att lämna in en ansökan för att få svensk legitimering till den berörda svenska myndigheten.

Var ska tillståndsansökningarna skickas till?

De svenska myndigheterna som utfärdar affärstillstånden är:

• Socialstyrelsen (för hälso- och sjukvårdspersonal)

• Jordbruksverket (för veterinärer och veterinärmedicinska sjuksköterskor)

• Skolverket (för lärare)

Värt att notera! Det blir det allt vanligare att arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregistret vid anställning, speciellt inom vård, skola och annan pedagogisk verksamhet. På polisens hemsida kan du begära utdrag från ett annat EU-lands kriminalregister. Processen kan ta tid så se till att vara ute i god tid!

Precis som i Danmark så äger man sin ägarlägenhet helt och hållet i Sverige om man har köpt den. Sedan år 2009 är det möjligt att äga lägenheter och inte bara hus.

Det vanligaste är annars att en lägenhet i Sverige är ett hyreshus eller en så kallad bostadsrätt – ett system som påminner om de danska andelslägenheterna.

När du köper en bostadsrätt i Sverige, blir du automatiskt medlem i en bostadsrättsförening och äger därmed en del av den föreningen.

Bostadsrättsförening

Som medlem i en bostadsrättsförening äger du inte själva lägenheten du bor i, utan den ägs av bostadsrättsföreningen. Du är dock ansvarig för att reparera och underhålla lägenheten. Det innebär att trädgård och gemensamma områden förvaltas av alla medlemmar i bostadsrättsföreningen. Du betalar därför, utöver det faktiska priset på lägenheten, även en månadsavgift till bostadsrättsföreningen som sedan står för gemensamma kostnader. Denna månadsavgift redovisas i försäljningsmaterialet och täcker föreningens kostnader för lån, avbetalningar, skatter, fondbetalningar, drift och underhåll.

Avgift och underhåll

Utöver avgiften till föreningen tillkommer kostnader för även el, värme och vatten. Bostadsrättsföreningen beslutar om fastigheternas ekonomi och underhåll. Som medlem i föreningen har du rätt att rösta på föreningsstämman. Därigenom har du möjlighet att påverka driften av fastigheten och hur mycket du måste betala i avgift. När du sedan säljer fastigheten bestämmer du själv priset, och bostadsrättsföreningen har ingen rätt att påverka försäljningsinkomsterna. Det är marknadsvärdet som bestämmer försäljningspriset.

Läs mer om de svenska bostadstyperna på Øresunddirekts hemsida.

Om du bor i Danmark eller Norge finns det ett antal sakförhållanden som du måste förhålla dig till och göra i rätt ordning.

1. Få ett svenskt samordningsnummer: När du börjar arbeta i Sverige måste du också betala inkomstskatt i Sverige. Därför måste du vara registrerad hos den svenska skattemyndigheten Skatteverket. Du behöver inte ha ett svenskt personnummer för att arbeta i Sverige men det är ett krav att ha ett samordningsnummer.

Läs mer om hur man ansöker om ett samordningsnummer på Øresunddirekts hemsida. Du får samordningsnumret genom att fylla i blanketten SKV 4350 hos Skatteverket.

Ansök här för att få ett samordningsnummer med SKV 4350.

2. SINK-skatt eller allmän skattebetalare: Om du bor i Danmark och pendlar till ditt jobb i Sverige måste du bestämma om du ska beskattas enligt SINK-systemet (endast 25% beskattning men ingen möjlighet till avdrag) eller vara obegränsat skattskyldig.

Läs rubriken Skatt här ovan om skillnaden och fördelen med att välja SINK över vanlig skatt.

3. Flytta dina medlemskap till a-kassa och fackföreningar: Du måste vara arbetslöshetsförsäkrad i det land du arbetar i även om du bor i ett annat land. Om du bor i antingen Danmark eller Norge men arbetar i Sverige, så är det i Sverige som du måste vara arbetslöshetsförsäkrad. Se därför till att bli medlem i en svensk a-kassa redan på din första arbetsdag i Sverige. Om du är försäkrad i ett annat land än i det land du arbetar i, anses du dessvärre oförsäkrad i ditt arbetsland. Om du vill bli medlem i en fackförening bör även den vara svensk, eftersom de danska fackföreningarna inte har någon inverkan på den svenska arbetsmarknaden. Om du redan är medlem i en arbetslöshetsförsäkring och en fackförening i Danmark måste du överföra dessa medlemskap till de svenska motsvarigheterna.

4. Kontakta Försäkringskassan: När du arbetar i Sverige, måste du kontakta den svenska myndigheten Försäkringskassan. Om du är socialförsäkrad i Sverige har du rätt till sociala förmåner från ditt arbetsland. Du måste dock först kontakta Försäkringskassan när du behöver något som till exempel beställning av ett EU-sjukförsäkringskort. Om du inte har något specifikt behov kommer din ansökan att inte behandlas.

Läs mer om dina rättigheter i Sverige på Øresunddirekts hemsida eller Grensetjänsten

5. Öppna ett svenskt bankkonto: När du ska börja arbeta i Sverige behöver du ett svenskt bankkonto där du kan få din lön deponerad. Liksom i Danmark har respektive bank olika förmåner/erbjudanden. Därför är det klokt att kontakta flera banker på förhand för att höra vilka förmåner de erbjuder. Det är viktigt att ta reda på vad för avgift och hur lång tid det tar att överföra från ett utländskt konto till ett svenskt. Det finns också flera banker som har kontor på båda sidorna av sundet.

När du ska öppna ett bankkonto hos en svensk bank, bör du medbringa dessa dokument vid ert första möte:

• Anställningsbevis

• Personbevis från ditt hemland eller folkbokföringsbevis om du redan bor i Sverige

• Pass eller körkort om du inte redan har ett svenskt ID

6. Ta reda på ditt pensionssystem: Under tiden som du jobbar i Sverige sparar du in en svensk pension. I Sverige består pensionen av tre delar: Den allmänna pensionen, tjänstepension och privat pensionssparande. När du börjar jobba i Sverige är det därför en bra idé att undersöka villkoren för din tjänstepension på din nya arbetsplats, eftersom dessa kan variera.

För dig som flyttar från Sverige till Danmark eller vice versa finns Øresund direkt, en tjänst med massor av samlad information om vad som gäller vid studier eller arbete i respektive land. Grensetjänsten är motsvarande tjänst för svenskar i Norge och vise versa och innehåller sammansatt information från svenska och norska myndigheter och organisationer, för företag och privatpersoner med gränsöverskridande aktiviteter.

Om du flyttar till Sverige och ska bo där i mer än ett år, ska du folkbokföra dig och ha ett svenskt personnummer. I Sverige är det Skatteverket som behandlar folkbokföringen.

Du kan ansöka om att bli folkbokförd och få svenskt personnummer när flytten till Sverige har skett. För att kunna bli folkbokförd ska du kunna uppvisa för Skatteverket att du kan få uppehållstillstånd i Sverige i minst ett år. När du sedan besöker Skatteverket för att anmäla din flytt till Sverige är det därför viktigt att du tar med dokumentation och bevis på att du kan få uppehållstillstånd i Sverige. Detta gör det lättare för Skatteverket att behandla din förfrågan och kan leda till att handläggningsprocessen blir snabbare. De dokument som du ska ta med skiljer sig beroende på anledning till vistelse i Sverige.

Ta med följande dokumentation till Skatteverket:

• Pass

• Uppehållstillståndskort (UT-kort) om du är medborgare i ett land utanför ESS-området

• Dokumentation som visar att du har uppehållstillstånd (se ovan) möjligen även vigselbevis.

Upplysningar om folkbokföring delas även med andra myndigheter

Uppgifterna i folkbokföringsregistret kan delas med till andra myndigheter och andra delar av samhället via Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsupplysningar) och statens adressregister, SPAR. Det innebär att myndigheter och kunder hos SPAR kommer att informeras om din nya adress när du flyttar eller ditt nya namn, om du ändrar det.

Skatteverket överför automatiskt uppgifter om folkbokföring till myndigheter som:

• Försäkringskassan

• Migrationsverket

• Centrala studiestödsnämnden

• Transportstyrelsen

• Pensionsmyndigheten m.fl.

I Sverige finns det olika typer av barnomsorg för barn mellan 1 och 5 år. Du ska själv bekosta detta. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kan kommunen inte kräva att ditt barn har ett svenskt personnummer för att du ska kunna ansöka om barnomsorgsplats.

Den vanligaste passningsformen för barn mellan ett och fem år är på förskolan. Förskolan är en pedagogisk gruppverksamhet som barn kan delta i från ett års ålder tills de börjar förskoleklass eller skola.

Förskolan har en egen läroplan som de är skyldiga att följa. Det finns kommunala daghem som drivs av kommunerna, men även privata förskolor är vanliga, till exempel privata förskolor som drivs av föräldrarna.

Alla förskolor har öppet året runt. Förskolorna har öppet dagtid, men i vissa kommuner finns även förskolor som har öppet på kvällen och natten. Kontakta kommunen du flyttar till för ytterligare information.

Om du är arbetslös eller mammaledig har ditt barn rätt till passningsplats minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Vissa kommuner erbjuder mer än så.

I Sverige gäller den så kallade 'maxtaxa', vilket innebär att det finns ett tak för hur mycket skatt föräldrar ska betala.

Det finns även förskolor och ytterligare ett barnomsorgsalternativ som du kan läsa mer om på Info Nordens hemsida.

Föräldraledighet ger föräldrar möjlighet att vara lediga från arbetet för att ta hand om barnet. Med föräldrapenning kan du som förälder ta ledigt från ditt arbete och få ersättningen under längre sammanhängande perioder på enskilda dagar eller delar av dagar.

Huvudregeln är att om du bor och arbetar i Sverige tjänar du rätten till föräldrapenning i Sverige. Om du bor i Sverige men arbetar i ett annat nordiskt land tjänar du rätten till föräldrapenning i arbetslandet.

Ledighet i samband med graviditet, förlossning och adoption

I Sverige har du rätt att vara helt ledig från ditt arbete när du föder barn. Du har rätt till det under en sammanhängande period på minst sju veckor före den förväntade förlossningsdatumet och sju veckor efter förlossningen.

Fram till att barnet är 18 månader har du som förälder rätt att vara helt ledig från ditt arbete.

Fram till att barnet fyller åtta år eller avslutar första klass har du som förälder rätt att vara ledig från ditt arbete om du tar föräldraledighet. Du har också rätt att förkorta din arbetstid med upp till en fjärdedel.

Du har rätt att dela upp din föräldraledighet i högst tre perioder varje kalenderår. Om du och din arbetsgivare är överens kan du dela upp föräldraledigheten i flera perioder.

Du kan få föräldrapenning när du är på föräldraledighet om du är socialt försäkrad i Sverige och om barnet är bosatt i Sverige eller bor i EU/EES eller Schweiz. Föräldrapenning betalas ut under 480 dagar för ett barn. Under 390 dagar baseras föräldrapenningen på din inkomst. De återstående 90 dagarna är ersättningen på lägsta nivå.

För att få föräldrapenning när du är på föräldraledighet gäller olika regler beroende på vilket år barnet föds.

När du flyttar till ett annat nordiskt land före eller under ledigheten

Huvudregeln är att du tjänar in din föräldraledighet i det land där du arbetar.

Läs mer utförligt om föräldraledighetsreglerna, inklusive om du flyttar till ett annat nordiskt land här.

Du sparar svensk pension för varje år du jobbar i Sverige. Det innebär att en del av din inkomst går till pensionen samtidigt som din arbetsgivare betalar en del genom arbetsgivarskatten.

Den sammanlagda avgiften ligger på 18,5% av din totala pensionsgrundande inkomst varav 16% går till inkomstpension och 2,5% till premiepension.

Du får också rätt till pension om du är föräldraledig, studerar, utför militärtjänst eller är sjukskriven. I dessa fall betalas pensionsskatten av staten.

Läs mer om hur du blir beskattad och andra pensionsregler på Nordisk e-tax eller på Grensetjänsten.

Privat pensionssparande

Även om du tjänar både statlig pension och tjänstepension, kan du samtidigt välja att komplettera med privat pensionssparande. Privat pensionssparande är frivilligt och dras av antingen från din bank eller ditt pensionsbolag. Om du är intresserad av att veta mer om privat pensionssparande, ska du kontakta de privata pensionsbolaget direkt.

Hur ansöker du om pension?

Du måste alltid ansöka om pension. Man ska helst söka tre månader innan man vill ha sin första utbetalning eftersom man inte kan få sin pension utbetald retroaktivt. Ansökningsblanketten samt mer information finns på Pensionmyndighetens hemsida.

Det finns också möjlighet att ansöka om pension via deras e-tjänst men då behöver man ha en e-legitimation. Det är den samma e-legitimation du använder när du loggar in på till exempel Försäkringskassan och Skatteverket.

Läs mer om e-legitimiation här.

Huvudregeln är att bilen ska vara registrerad i det land där ägaren har sin faktiska hemvist. Om du flyttar till Sverige måste din bil därför registreras i Sverige.

När du flyttar till Sverige med din bil får du använda den högst en vecka efter att du har infört den. Under denna vecka måste du ha en giltig trafikförsäkring.

Alla fordon som införs till Sverige för att användas här måste genomgå ursprungskontroll innan de kan registreras. Du måste ansöka om ursprungskontroll för din bil hos Trafikverket. När du har fått ursprungskontrollen godkänd måste du kontakta bilinspektionen för en registreringsbesiktning.

Checklista

Trafikverket har utarbetat en ganska detaljerad lista med de åtgärder du måste vidta vid införsel av fordon från början till slut. Den beskriver vad du måste göra och i vilken ordning från det att du anländer vid den svenska gränsen tills din bil är körklar. Den ger information om tull, skatt, trafikförsäkring, ursprungskontroll, registreringsbesiktning och registreringsnummer.

Se listan här.

Om du är medborgare i ett annat nordiskt land och tillfälligt vistas i Sverige, får du högst köra med en utländskregistrerad bil i Sverige i upp till ett år.

Är du turist i Sverige bör du kontakta ditt försäkringsbolag i ditt hemland för närmare information.

Grundregeln är att du betalar skatt i det land där du jobbar. Du betalar alltså INTE skatt i två länder med samma inkomst. Detta regleras genom dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och de flesta EU/EES-länder.

Ansök om svensk skatt och få ett samordningsnummer

När du börjar jobba i Sverige måste du även betala skatt i Sverige. Du måste därför vara registrerad hos den svenska skattemyndigheten Skatteverket. Du behöver inte ha ett svenskt personnummer i Sverige, men du måste ha ett samordningsnummer hos Skatteverket. När du ansöker om SINK-skatt (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) hos Skatteverket får du också ett samordningsnummer. Du behöver fylla i en blankett som heter "Ansökan om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta" eller SKV 4350. Första gången du ansöker måste du också skicka in en kopia på ditt pass.

Välj SINK-skatt eller obegränsad skattskyldighet

När du fyller i ansökningsblanketten kan du samtidigt välja om du vill bli beskattad enligt det så kallade SINK-systemet eller som allmän skattebetalare enligt lagen om svensk inkomstskatt. SINK är en statlig skatt på ens bruttoinkomst vilket innebär att ens inkomst blir beskattad med 25% - å andra sidan får du inga avdragsalternativ.

Om du istället vill beskattas som vanlig svensk inkomstskattebetalare, kan du fortfarande använda samma blankett. Du måste bara fylla i att du istället vill beskattas enligt svensk inkomstskattelag. Det finns emellertid vissa villkor som ska uppfyllas, till exempel måste du ha tjänat 90% av din totala årliga inkomst i Sverige för att också ha rätt till ränteavdrag i Sverige.

Kom ihåg att ange ditt födelsedatum i formuläret. När du är klar skickar du den sedan till:

Skatteverket

Utlandsenheten

SE-205 31 Malmö

Sverige

Meddela din arbetsgivare

När Skatteverket har behandlat din ansökan, skickar de antingen ett beslut om SINK-skatt eller en A-skattsedel för beskattning enligt svensk inkomstskattelagstiftning. Du måste skicka in SINK-beslutet eller A-skattsedel till din arbetsgivare. Om din arbetsgivare inte får SINK-beslutet eller A-skattsedeln, kommer det att dras en högre skatt från din inkomst.

Självdeklaration

Om du bara betalar SINK-skatt så behöver du inte skicka in en inkomstdeklaration men om du betalar vanlig inkomstskatt måste du fylla i, underteckna och skicka in din inkomstdeklaration till Skatteverket. Detta gäller även om du har aktier som är skattepliktiga i Sverige

Läs mer om de svenska skatteformulären på Info Nordens hemsida.