Finansiering
Hur praktikanter finansieras ser olika ut i de skandinaviska länderna. Här förklarar vi hur det fungerar finansiellt att sända ut elever till ett annat nordiskt land.
Finanisieringsmöjligheterna för elever inom yrkesutbildningar i de skandinaviska länderna varierar. Generellt får praktikanter lön från den arbetsgivaren de praktiserar hos i både Danmark och Norge, men det kan skifta. Svenska elever på skolförlagd yrkesutbildning mottar däremot enbart studiemedel, med undantag för gymnasiala lärlingsanställningar. Det finns dock inga formella hinder för en svensk elev att ta emot lön från en arbetsgivare i Danmark eller Norge, även om det inte är ett krav från svensk utbildning. Läs mer om vad som gäller för respektive land nedan.
Vill du gå direkt till olika finansieringsmöjligheter? Klicka dig vidare på knapparna:
För danska elever som vill praktisera i Norge eller Sverige
För danska elever finns det en hel del möjligheter till finansiering under utlandspraktik, bland annat det nationella stödprogrammet Oplæring i udlandet (OPU), som står för training abroad (tidigare PIU-systemet). OPU-programmet ger elever inom dansk yrkesutbildning möjlighet att genomföra utlandsvistelser, då det bekostar elevens reseutgifter, flyttavgifter, delar av hyra, samt en rad andra utgifter i samband med praktik i utlandet. OPU finansieras genom Arbejdsgivernes Uddannelsesbidrag (AUB). OPU är endast tillgängligt för elever som är på hovedforløbet av sin utbildning. En mer detaljerad beskrivning om OPU och hur det används finns här.
För norska elever som vill praktisera i Sverige eller Danmark
För norska elever finns inget nationellt stödprogram motsvarande danska OPU-ordningen för att främja gränsöverskridande yrkespraktik. Det finns däremot stipendium och lån som enskilda elever kan söka inom ramen för samarbeten mellan norska och utländska skolor. Bland annat Borteboerstipend som går att läsa mer om här och här. Vi har även tipsat om fler stipendier här och information om Erasmus+ finns här.
I Danmark har man precis som i Norge en tradition av att betala lön till praktikanter, vilket gör det ekonomiskt smidigt att som norsk elev genomföra praktik i Danmark. Danska arbetsgivare kan dock inte få ersättning från Arbejdsgivernes Uddannelsesbidrag (AUB) för sina löneutgifter när de tar emot en praktikant som inte går på en yrkesskola i Danmark.
I Sverige finns det inget krav eller tradition av att betala lön till praktikanter. Med det sagt är det inte några strukturella eller juridiska hinder för en svensk arbetsgivare att betala lön till en norsk elev, se exempel nedan.
-
Laura studerar handel i Norge och drömmer om att få arbeta med sport, fritid och friluftsliv, vilket är hennes stora intressen. Laura väljer att med ekonomiskt stöd från Erasmus+ genomföra utlandspraktik i Sverige, i en sportaffär i Halland, som hon besökte sommaren innan med sina föräldrar. Laura har rätt till lön enligt de lokala avtalen hos arbetsgivaren hon gör praktik hos. Den svenska arbetsgivaren ställer sig till en början frågande till upplägget med lön eftersom det aldrig varit tal om att svenska yrkeselever ska ha lön under praktiken. Till slut väljer arbetsgivaren ändå att gå med på att ge Laura lön. Dels eftersom hon har gjort ett bra intryck i intervjuer och annan kommunikation, dels då det varit svårt för sportaffären att rekrytera svenska praktikanter sedan den lokala utbildningen inom försäljning och service la ned för några år sedan.
För svenska elever som vill praktisera i Norge eller Danmark
I Sverige finns det inget nationellt stödprogram motsvarande den danska OPU-ordningen för att främja gränsöverskridande yrkespraktik. Det är heller inte ett krav från svensk utbildning att svenska praktikanter i utlandet ska få lön av den arbetsgivare de praktiserar hos, som det är för norrmän och danskar. Samtidigt finns det inga formella hinder för en svensk elev att ta emot lön från en arbetsgivare i Danmark eller Norge. Arbetsgivare i dessa länder är dessutom mer vana vid att betala lön till sina inhemska lärlingar.
Danska arbetsgivare kan dock inte få ersättning från Arbejdsgivernes Uddannelsesbidrag (AUB) för sina löneutgifter när de tar emot en praktikant som inte går på en yrkesskola i Danmark. I Norge får inte heller opplæringskontoren och arbetsgivaren ett fylkeskommunalt ekonomiskt bidrag för en utländsk praktikant (som de får för en norsk), vilket kan minska incitamentet för löneutbetalning.
En praktisk fråga blir dock hur praktikförloppet ska finansieras för svenska elever om de inte mottar någon lön under praktikförloppet. I nuläget är Erasmus+, utöver studiestödet som eleven får från CSN, det enda stödprogrammet som finns tillgängligt för svenska elever som vill göra praktik i Danmark eller Norge. Detta förutsätter i sin tur att elevens utbildningsanordnare deltar i Erasmus+. Om ni som skola är intresserade av att bli Erasmus-ackrediterade finns mer information om det här.
Gränsöverskridande finansieringsmöjligheter
Det är slutligen väldigt viktigt att se till så att eleverna som ni som skola sänder ut har en säkrad finansiering och att ni som arbetsgivare och skola är överens om vilka ansvar ni har gentemot eleven. Detta för att undvika att eleven får uppleva både ekonomisk och social dumpning.
Erasmus+
Erasmus+ är EU:s stödprogram för internationellt samarbete och utbyte inom bland annat utbildning. Erasmus+ är det mest relevanta stödprogrammet för gränsöverskridande yrkespraktik mellan Danmark, Norge och Sverige, eftersom programmet omfattar yrkespraktik mellan alla de skandinaviska länderna. Läs mer om hur Erasmus fungerar här.
Fonder
Det finns ett flertal fonder som elever kan söka för att finansiera sin utlandspraktik. Läs mer om fonder här.